Sök djur
Teman
Undervisning
WIKI
Året runt
Naturtyper
Djurriket
Djurnycklar
Frågesport
Spel
Vykort
Personligt konto
Vägledning
Kontakt
Vem står bakom
 

Å och älv _

Vattendrag transporterar sötvatten till och från sjöar och ut till havet.

I början är vattendraget litet, men när det rinner genom landskapet tar det emot vatten från fler och fler små bäckar och bildar till sist en å. Det finns inga fasta regler för när en bäck blir till en å, men om vattendraget är bredare än två meter brukar man oftast kalla det för en å.

När fler bäckar och åar ansluter sig till ån blir ån bredare och bredare för att till sist rinna ut i en sjö eller ett hav. I vissa fall blir ån så stor att den kallas för flod eller älv. Älvarna är de största och bredaste vattendragen vi har i Sverige. En älv har ofta sträckor av lugnt vatten som avbryts av forsar.

Många åar rinner genom fuktiga ängar eller genom skogar. En naturlig å slingrar sig genom landskapet. Tyvärr är många åar uträtade så att de ibland mer påminner om kanaler. Man har även lagt många åar i rör i marken så att man inte kan se dem slingra sig genom landskapet längre.

Våra vattendrag fyller inte bara en viktig funktion för våra djur och växter utan även vi människor har nytta av dem. Vattendragen används till dricksvatten, för att producera el i vattenkraftverk, bönderna använder dem för att vattna sina åkrar och de fyller en viktig funktion genom att rena det vatten som till sist når ut till havet.

På en del ställen är vattnet strömt och här består bottnen mest av grus och sten. På andra ställen rinner vattnet långsammare och där kan det växa vattenväxter.

I några vattendrag lever en ingenjör inom djurvärlden, nämligen bävern. Bävern har förmågan att förändra både utseendet och vattendjupet på ån genom att bygga fördämningar av träd och grenar.



Djur som normalt finns i livsmiljön

Däggdjur

Bisamråtta

Bäver

Iller

Mink

Utter

Vattennäbbmus

Vattensork

Älg

Fåglar

Backsvala

Brun kärrhök

Brunand

Drillsnäppa

Enkelbeckasin

Fiskgjuse

Gravand

Gråhäger

Gräsand

Knölsvan

Korp

Kricka

Kråka

Kungsfiskare

Ormvråk

Rördrom

Rörhöna

Rörsångare

Sothöna

Storskarv

Sångsvan

Sädesärla

Vigg

Fiskar

Abborre

Brax

Elritsa

Gädda

Harr

Id

Lax

Löja

Mal

Mört

Regnbåge

Ruda

Sandkrypare

Sarv

Småspigg

Storspigg

Sutare

Ål

Öring

Kräldjur och groddjur

Långbensgroda

Mindre vattensalamander

Snok

Större vattensalamander

Vanlig groda

Vanlig padda

Åkergroda

Ätlig groda

Insekter och spindeldjur

Allmän skräddare

Allmän sävslända

Blå jungfruslända

Blågrön mosaikslända

Brun mosaikslända

Fjädermyggor

Fyrfläckad trollslända

Klodyvel

Kärrspindel

Limnephilus rhombicus

Ljus u-flickslända

Röd flickslända

Stor buksimmare

Vattenmyrlejonslända

Åsandslända

Blötdjur, kräftdjur och andra djur

Allmän målarmussla

Båtsnäcka

Dammussla

Grenig sötvattensvamp

Grön hydra

Mindre dammvattenloppa

Stor bärnstenssnäcka

Stor dammsnäcka

Sötvattengråsugga

Sötvattensmärlkräfta