En östeuropeisk groda _
Klockgrodan lever först och främst i Östeuropa. Den kommer inte längre åt väster än till Danmark och finns på några ställen i Skåne.
De svenska bestånden härstammar från Danmark. Klockgrodan dog ut i Sverige 1960, men på 1980-talet satte man ut klockgrodor från Danmark på några ställen i Skåne.
I Östeuropa är klockgrodan ännu vanlig. Där finns den ända bort till Uralbergen. Mot söder blir den mer sällsynt och i Västeuropa saknas den helt.
Klockgrodan ses vanligen på försommaren, när den leker i varma vattensamlingar. I parningstider är det lätt att få syn på den, eftersom hanarna kväker på dagen och kvällen på grunt vatten. På hösten är de inte så lätta att få syn på, men de kan fortfarande ses omkring vattensamlingarna.
Klockgrodorna föredrar vattensamlingar med grunt vatten, massor av sol, värme och kraftig vegetation. I skuggiga och kyliga vatten finner man dem inte. Från oktober till april ligger grodorna i dvala. De ligger i dvala under stenar och stockar.
Nästa avsnitt: Föda |
|
 | | Klockgrodan föredrar öppna och varma dammar |
|
|
