Alla känner igen gråsparven eftersom den håller sig i närheten av bebyggelse. Gråsparven är nämligen den fågel, som har blivit mest beroende av människan. Människan har accepterat gråsparven och den har följt med människorna nya platser där den tidigare inte fanns.

Invandrare förde med sig gråsparven till Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och många andra platser. Idag är gråsparven vitt utbredd och talrik i många länder.

Gråsparven har minskat i flera västeuropeiska länder. I Sverige har gråsparven minskat kraftigt. Man tror att det finns 300 000-700 000 par gråsparvar men sedan inventeringen gjordes har antalet säkert minskat.

Den kraftiga tillbakagången hänger troligen ihop med att vi idag inte har så mycket spillsäd och att vi bygger tätare hus och stall. Då kan gråsparven inte komma in och ligga i värmen under vintern och de har inte heller så många häckningsplatser som förr.

Gråsparv

Skillnad på hane och hona _

Det är lätt att se skillnad på hanen och honan.

Hanen och honan hos gråsparven har olika utseende. Hanen har grå hjässa och kinder och hakan och bröstet är svarta. De övriga delarna av huvudet och ryggen är bruna medan undersidan är gråaktig. På hösten och vintern är hanens näbb brun, men på våren och sommaren blir den svart.

Honan är gråbrun över hela kroppen och har brun näbb året runt.

Många människor förväxlar ofta gråsparven med pilfinken. Men det är lätt att se skillnad på dem. Pilfinkens hane och hona är likadana och de har alltid brun hjässa och en svart fläck på kinden.

Hane

Hona

Alltid tillsammans med människor _

Människor har fört med sig gråsparven till stora delar av världen.

Gråsparven finns i nästan hela Sverige. Gråsparven är människans ständiga följeslagare. Många tror att gråsparven tillhör de vanligaste fåglarna i landet, men i verkligheten finns det inte så många. Vi tror lätt att de är fler än vad de är eftersom de alltid lever i närheten av oss människor.

Gråsparven lever också i övriga Europa, Nordafrika och stora delar av Asien. Härtill kommer att gråsparven har förts in till många andra platser till exempel till Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.

Den har klarat sig ovanligt bra på de nya platserna och är idag en allmän fågel tack vare människan. I gengäld har det betytt att gråsparven, på några platser, konkurrerat ut lokala fågelarter så att de minskat.

Gråsparvens utbredning i Sverige, Danmark, Norge och Finland

Gråsparv som putsar sina fjädrar

Hellre frön än bröd _

Äter också små djur.

Gråsparvens föda består främst av frön från vilda växter. Men finns det säd som spillts ut dyker gråsparvar ofta upp. Gråsparven tar också andra delar av växter till exempel knoppar och skott. Den äter även en del insekter, speciellt när de häckar.

Där man utfodrar med bröd infinner sig ofta gråsparvar. Men bröd innehåller tyvärr inte så mycket näring som den naturliga födan.

En riktig flockfågel _

Stannar hela året.

Gråsparven är en riktig stannfågel. Det är inte många som förflyttar sig mer än några få kilometer från sina normala uppehållsställen.

Gråsparvarna är precis som sina tropiska släktingar, vävarfåglarna, mycket sociala. Ofta häckar flera par gråsparvar mycket nära varandra, men också under andra tider kan man se gråsparvar hålla ihop i flockar på jakt efter föda.

Ingen riktig sång _

Med lite övning kan man lära sig skilja på gråsparvens breda och rullande "tjip"-läte och pilfinkens lite kortare och ljusare läte.

När hanen sjunger sitter han ofta på takrännan nära ingången till boet. Gråsparvens sång liknar inte det som vi menar med fågelsång. Det är bara en rad små "tjip", som kommer i snabb följd.

Hanen sjunger nära boet

Ljudklipp. Inspelning: Jens Kirkeby

Håller ihop hela livet _

Tycker bäst om att bygga sitt bo i ett hus, men bygger också bo på andra ställen.

Gråsparvshanen och honan håller ihop under flera år, om de lever så länge. Efter parningen börjar de bygga ett bo. Boet läggs normalt i hål i hus till exempel i ventiler eller under ett tak.

Om gråsparven inte kan finna ett hål eller ett övertäckt ställe kan den göra ett bo i ett träd i det fria. Då kan man se att gråsparven är släkt med vävarfåglarna. Boet är täckt och har ett hål i sidan. Oavsett var boet läggs, använder gråsparven strån till bobygget och klär boet med mjukt material, som till exempel fjädrar.

Normalt läggs 4-5 ägg och de är gråaktiga med små fläckar. Både hanen och honan ruvar äggen, men det är honan som tar det långa nattpasset.

Efter 12-14 dagars ruvning kommer ungarna ut ur äggen och föräldrarna sätter i gång att samla insekter, som de ger ungarna i de två veckor, som ungarna stannar i boet.

Gråsparv med mat till ungarna

Gråsparv och pilfink _

Hör Barbro läsa en historia om gråsparven och pilfinken.

Titta där, uppe på taket på lekstugan. En liten fågel! Det är en pilfink. Pilfinken tittar ner på marken på en liten flock med kvittrande fåglar som letar efter något att äta.

Men vad händer nu? En av fåglarna pickar lite i den torra jorden. Nu lägger den sig ett litet hål som den har gjort och börjar daska med vingarna. Varför gör den så?

Det är en gråsparv, som viftar med fjädrarna, så att det virvlar upp ett moln med damm mellan dem. Det tycker den mycket om. Gråsparven vrider på hela kroppen när den badar i dammet.

Badar i dammet? Det låter konstigt. Får du bada i damm? Nej, du måste bada i vatten, annars blir du inte ren. Men varför badar då gråsparven i dammet?

Under fågelns fjädrar och dun lever smådjur som kallas kvalster och loppor. De har det skönt och varmt under fjädrarna och dunen men gråsparven tycker inte om dem. Det irriterar gråsparven när de små djuren kryper runt på den. Särskilt lopporna kan vara jobbiga. De suger nämligen blod från gråsparven och det kliar mycket på det stället där lopporna har sugit blod. Varken de små kvalstren eller lopporna tycker om damm så när gråsparven virvlar in damm mellan fjädrarna så släpper de taget och ramlar av. Det är därför gråsparven njuter av att bada i damm.

Efter dammbadet står fågeln på marken ett tag medan den skakar på sig ordentligt för att få fjädrarna att falla på plats igen. Under tiden börjar en annan gråsparv med sitt bad.

Dammet ska vara helt torrt för att gråsparvarna ska kunna bada i det. Om det finns vatten i dammet blir det lera som sätter sig på fågelns fjädrar och dun så att de förstörs. Och det går inte. Om fjädrarna och dunen blir förstörda så kan ju fågeln inte hålla värmen.

Pilfinken uppe på taket sitter fortfarande kvar. Den liknar gråsparven mycket men den är brun på hjässan och nacken.
Om man tittar noga kan man se skillnad på de två fåglarna trots att de är lika. Gråsparven är grå på huvudet och pilfinken är brun. Pilfinken har också en liten svart fläck på kinden.

Gråsparvar och pilfinkar stannar i Sverige hela året trots att det blir kallt på vintern. De lever ofta nära oss människor.

På sommaren äter både gråsparvar och pilfinkar insekter som de hittar på marken. På vintern finns inte insekterna och då måste sparvarna klara sig med de frön som de hittar på marken eller i träd och buskar eller på växter som står kvar med sina frön hela vintern.

Därför ska man inte ta bort alla vissna växter i trädgården innan vintern är över.