Får _
Fåret är mest känt för sin tjocka ull men det ger också både mjölk och kött.
Fåret är med sin tjocka ull känt av de flesta och dessa tåliga djur är särskilt anpassade till att beta på heder, i marsk och på andra ofruktbara jordar. Trots detta är fåret inte ett så viktigt husdjur i Sverige idag som det har varit tidigare i vårt land, även om det är populärt i mindre lantbruk.
I Sverige finns det ungefär 460 000 får (1994). Det låter kanske mycket men det är inget i jämförelse med alla miljoner svenska grisar och kor. På andra ställen där förhållandena är dåligt anpassade för grisar och kor är fåren dock mycket talrika. På Färöarna är fåret nästan ett nationaldjur och Färöarna har till och med fått sitt namn efter alla får. Färöarna betyder nämligen “får-öarna”.
Fåret är också ett djur med många användningsmöjligheter och det erbjuder mer än ull. Fårkött eller lammkött är en populär råvara och det finns till och med särskilda mjölkfår som ger en god mjölk.
Fåret tämjdes i Mellanöstern och Centralasien för 9 000 till 11 000 år sedan. Idag finns det över större delen av världen. Trots att fåret kanske inte har den stora utbredningen i Sverige som våra andra husdjur så har vi faktiskt ett unikt svenskt lantfår som kallas Gotlandsfåret.
|
 | | Dorset |
|
 | | Lamm |
|
|
En mångfald av får _
Ett får är inte bara ett får. Det finns mer än 900 olika fårraser som både ser olika ut och används till olika saker.
Fåret är lätt att känna igen på de smala benen som ofta är nakna och den tjocka, ulliga pälsen. Men det finns många olika sorters får och de kan se ganska olika ut. Den största skillnaden är dock mellan hanen och honan. Hanarna kallas för baggar och man känner lätt igen dem på de stora hornen, men till och med bland fåren är det en stor variation.
I princip kallar man får som liknar varandra och som har en likadan stamfader för en ras. Man känner till 900 olika fårraser i världen och de ser alla olika ut. Vissa får är stora och kan väga upp mot 200 kilo medan andra som det lilla Quessant-fåret från Frankrike bara väger 13-16 kilo.
Vissa har fått tjock päls medan andra har tunn päls och vissa har päls på huvudet medan andra har ett naket huvud. Ja, till och med färgerna varierar – också inom vissa raser. De flesta får är vit-gula, men andra är svarta och det finns får som har ett svart huvud och det finns får med vitt huvud.
Precis lika olika som fåren kan se ut är deras användningsmöjligheter. Vissa får ger mycket ull, exempelvis rasen Merino. Dem kallar man ullfår. Andra som Dorset och Texel ger mycket kött och därför kallar man dem köttfår. Enskilda raser är särskilt bra att ge mjölk, som till exempel rasen östfrisiskt mjölkfår och de kallas passande nog för mjölkfår. Till sist finns det raser som är precis lika bra på att ge kött och ull. De kallas kombinationsraser och vårt Gotlandsfår är efterfrågat vid korsningar med andra raser.
Fåret är alltså ett husdjur med många ansikten och många användningsområden.
|
 | | Gutefår |
|
 | | Gutefår |
|
|
Från vilt får till tamfår _
Man vet att fåret tämjdes för 9 000 till 11 000 år sedan men man är inte säker på vilket vilt får det härstammar ifrån.
Fåret finns idag över större delen av världen där det särskilt är utbrett på den jord som är för mager för kor. I Sverige har vi också många får men det är långt ifrån lika populärt som grisen och kon. På världsplan är fåret dock ett av de viktigaste husdjuren – både ekonomiskt och kulturellt.
Fåret tämjdes i mellanöstern och Centralasien för mellan 9 000 och 11 000 år sedan. Däremot vet man inte med säkerhet vilket får det tama fåret härstammar från. Nya undersökningar av fårets DNA, det vill säga dess gener och fynd i arkeologiska utgrävningar tyder dock på att det tama fåret härstammar från mufflonen.
Mufflonfåret finns idag bara i främre Asien och på öarna Korsika och Sardinien. Här lever den i torra bergsområden. Mufflonfåret liknar en långbent utgåva av ett tamfår men den ulliga pälsen är hos mufflonfåret förbehållen lammen – de vuxna mufflonfåren har en glatt päls.
|
 | | Fåret vi ser på bilden härstammar från mufflonfåret |
|
|
Idisslare _
Fåret äter gräs och idisslar precis som kon. Därför har den också fyra magar.
Fåret kan tåla att äta torrt och dåligt gräs som det river av eftersom det precis som kon inte har några tänder i överkäken. Gräs är inte särskilt bra som födoämne för att det är mycket svårt att smälta. Därför har fåret fyra magar precis som kon och det idisslar.
Fårets fyra magar påminner om kons, men i en mindre storlek. Den första magen heter våmmen. Det är här bakterier, svamp och encelliga djur hjälper till att bryta ned gräset.
När gräset har bearbetats i våmmen ett tag, stöts det upp i munnen igen. Fåret tuggar det och sväljer det igen. När gräset i våmmen blir mer och mer finfördelat åker det vidare till nätmagen och bladmagen. I nätmagen fortsätter bakterierna och de andra organismerna att bryta ned gräset och i bladmagen silas det mesta av vattnet bort.
Till sist hamnar gräset, bakterierna och de andra organismerna i den sista magen - löpmagen. Här utsöndras magsyra som dödar bakterierna, svampen och de encelliga djuren. Fåret kan nu börja smälta resterna själv.
Fårets matsmältning är imponerande. Trots att gräset är mycket svårt att smälta kan det vara svårt att urskilja något av det i fårets avföring. Det säger en del om fårets förmåga att utnyttja gräset till fullo.
|
|
Får är flockdjur _
Får lever i större eller mindre flockar. Baggarna håller sig normalt för sig själva utom under brunstsäsongen.
Det är typiskt för fåret att leva i större eller mindre grupperingar som består av unga får, tackor och deras lamm. Flockinstinkten hos ett får är mycket välutvecklat och de känner sig tryggast i sällskap av andra får. Inom flocken finns det dock inte några dominerande får. Om ett får blir förskräckt och flyr så följer resten av flocken bara efter.
När baggarna blir könsmogna vill de normalt sett lämna flocken för ett liv i ensamhet. Bara när en tacka blir brunstig kommer baggen in i flocken för att para sig med henne. Efter parningen lämnar baggen flocken igen.
Om det är flera baggar i närheten när en tacka blir brunstig så slåss de om rätten att para sig med henne. Kamperna består i att kasta sig på varandra, horn mot horn. För baggar handlar det inte så mycket om att skada varandra utan mer om att pröva varandras styrka. När de har tagit reda på vem som är starkast går de svagare undan och vinnaren parar sig med tackan.
Om det inte är en tacka i närheten kan baggar också bilda sina egna små flockar. Det blir först oroligheter om en tacka finns i närheten.
|
 | | Får trivs bäst i flock |
|
|
Määääää! _
Får delar läte med geten. De har nämligen båda ett bräkande:
”Määäää!”
Fårets röst är mycket lätt att känna igen från de flesta andra husdjurs. Det är nämligen ett bräkande: ”Määäää!”. Geten säger dock i stort sett detsamma så endast på rösten kan det nästan vara omöjligt att skilja fåret från geten.
Fåret använder huvudsakligen rösten till att hålla ihop flocken. När fåren bräker så kan de olika fåren i flocken lätt hitta varandra. På samma sätt använder fåret och lammet sina röster så att de inte kommer för långt bort från varandra.
|
|
När fåret lammar _
Fårets ungar kallas lamm och när tackan föder så säger man att det lammar.
Fåret kan få ungar året runt men det vanligaste är att tackan lammar under våren. Alla de olika fårraserna kan få ungar med varandra men normalt sett håller man fåren avskiljda rasvis för att bevara den enskilda rasens egenskaper.
När en tacka ska para sig, säger man att hon löper. I en stor fårflock kan det vara omöjligt att veta vilket får som har parat sig. Därför ger man baggen en sorts harnesk där det sitter en färgkrita på magen. När baggen hoppar upp på tackans rygg för att para sig blir det en färgad rand och då är det lätt att se att fåret har parat sig.
Efter det att fårtackan parat sig är det dräktigt i cirka 5 månader. När fåret föder säger man att det lammar. Tackan får normalt sett en eller två ungar. Fårets ungar kallas lamm.
Lammen diar tackan i ungefär 4 månader. Då väger de cirka 25 kilo och är klara att slaktas. Man väljer ofta att behålla en del av tacklammen medan alla bagglamm går direkt till slakten.
Fåret får normalt sett sina första lamm när de är cirka ett år gamla.
|
| | Lamm |
|
 | | Tacka med sina två lamm |
|
|
Fåret har runda klövar _
Det kan vara mycket svårt att skilja fårets fotspår från getens och hjortens.
Får har klövar. Det betyder att de går på två tår som kon, grisen, geten och hjorten. Avtrycket av en klöv är lätt att känna igen men det kan vara mycket svårt att skilja mellan avtrycket från ett får, en get och en liten hjort.
Fåret har klövar som sitter längre från varandra än hjortens. I storlek påminner fotspåren mest om dovhjortens medan rådjurets fotspår är betydligt mindre. Fårets klövar är också rundare än hjortarnas, som ger ett lite ovalt avtryck.
Getens klövar är rundare än fårets men fotspåren från fåret och geten liknar varandra så mycket att det i stort sett är omöjligt att se skillnad på dem.
|
|
Fakta _
|
|
|
| Dorset |
| |
|
|
|
Får
Sheep
Schaf