Dvärgfladdermusen är tillsammans med pipistrellen våra minsta fladdermusarter i Sverige. Dvärgfladdermusen är mycket vanlig i de södra Sverige och utbredningen sträcker sig upp till Gästrikland. Den lever i all slags skog i södra Sverige, men längre norrut finns den i stort sett bara i ädellövskog i närheten av vatten.

För ett par år sedan visade det sig att den art vi kallade för dvärgfladdermus bestod av två olika arter. Undersökningar med hjälp av en detektor visade att några fladdermöss sände ut ljud med frekvenser på 45-49 kHz medan andra sände ut ljud som ligger mellan 52-62 kHz.

Man använder en fladdermusdetektor för att skilja arterna åt. Den ena arten fick behålla namnet dvärgfladdermus medan den andra har fått namnet Pipistrell - Pipistrell pipistrellus. Arten Pipistrell har observerats årligen på Öland sedan 2000 och den har också observerats på ett fåtal ställen på fastlandet i Blekinge, Småland och Västergötland.

Dvärgfladdermusen lever av insekter som den fångar när den flyger på hög eller låg höjd mellan träd och buskar. På vintern när det inte finns några insekter går den i dvala.

Parningen äger rum på hösten. Men befruktningen av äggen sker först på våren efter vinterdvalan.

Dvärgfladdermusen flyger snabbt

En liten, brun fladdermus _

Dvärgfladdermusen är en liten fladdermus med långa, smala vingar.

Dvärgfladdermusen är en av de minsta arterna av fladdermöss i Europa. Den har långa, smala vingar. Kroppen är 3-6 centimeter lång och vingbredden ligger mellan 18-24 centimeter. Vikten är på 3-7 gram. Hanen och honan är likadana.

Pälsens färg är rödbrun till mörkbrun på ryggen och gulbrun till gråbrun på buken. Flyghud, nos och de breda trekantiga öronen är brunsvarta.

Hos fladdermöss består varje vinge av tunn hud som är utspänd mellan armen, handen och fingrarna samt kroppens sida och bakbenet. Men tummen är fri från huden och har en klo. Tummen används bland annat när fladdermusen rör sig på marken.

Det finns också flyghud mellan svansen och bakbenen ända ned till vristen. Fötterna är fria från huden och används när fladdermusen rör sig nere på marken och när den hänger och vilar med huvudet nedåt.

Dvärgfladdermusen är vår minsta fladdermus

Mycket vanlig i södra Sverige _

Dvärgfladdermusen är en av de vanligaste fladdermössen i Sverige.

Dvärgfladdermusen finns i Sverige upp till Dalälven och de kustnära delarna av Gästrikland. Arten saknas dock på Gotland.

Den är utbredd i hela Danmark, i södra Norge men saknas i Finland. Den finns i större delen av Europa. Österut sträcker den sig in i Ryssland och Asien.

Dvärgfladdermusen lever i alla slags skog, parker och trädgårdar i södra Sverige. Men i den norra delen av utbredningsområdet finner vi den endast i ädellövskog i närheten av vatten.

Dessutom ska det vara tillgång lämpliga dagtillhåll i ihåliga träd, gamla hackspettsbon och byggnader.

Lever av flygande insekter _

Dvärgfladdermusen jagar under dygnets mörka timmar. Här flyger den omkring och fångar insekter med hjälp av eko-orientering.

Dvärgfladdermusen är en av de arter av fladdermöss som flyger ut tidigt på kvällen. I skymningen och på natten jagar den flygande insekter med hjälp av ekoorientering - också kallat ultraljud.

Den flyger runt både högt och lågt mellan träd och buskar. Den kan också flyga runt gatlyktor och fånga de insekter som dras mot ljuset.

Bytesdjuren kan till exempel vara nattsländor, dagsländor, mygg, nattsvärmare och guldögonsländor. Men fladdermöss äter generellt många olika sorters insekter när den får möjligheten och bytet har den rätta storleken.

Kan leva på många olika ställen _

Dvärgfladdermusen jagar i luften på både hög och låg höjd.

På våren i slutet av mars och början av april kommer dvärgfladdermusen fram ur vinterdvalan. Honorna äter först upp sig och flyger sedan iväg till en gemensam yngelkoloni - i ett ihåligt träd eller en byggnad. Här föder honan oftast bara en unge.

Efter dvalan lever hanarna och honorna i samma område medan de äter upp sig efter vintern. När honorna gett sig av till yngelkolonin sprider sig hanarna. Varje hane skapar sitt eget revir som sedan honorna besöker för att bli parade i augusti-september.

På hösten söker dvärgfladdermössen upp sina vinterbostäder som kan vara i ihåliga träd eller byggnader. Platsen ska vara fri från drag och frost, men inte heller för varmt, 0-6°C är lagom. Luftfuktigheten ska vara lagom och fladdermusen vill sova ostörd genom vintern.

Under vintersömnen faller hjärtfrekvensen från 400 slag per minut, i vila och i vaket tillstånd, till 25 slag per minut. Ämnesomsättningen faller till 1 % av det normala.

Kroppstemperaturen faller betydligt men når aldrig under 2 plusgrader. Om den gör det vaknar djuret ur dvalan och börjar aktivt öka temperaturen genom att tära på kroppens fettlager.

Dvärgfladdermusen håller ofta till i håliga träd

Eko-orientering eller ultraljud _

Röst och ljud är av mycket stor betydelse i dvärgfladdermusens liv. Den använder ljudvågor när den ska orientera sig och fånga byten.

Som andra fladdermöss använder dvärgfladdermusen ljud när den ska ta reda på hur omgivningen ser ut och när den ska fånga sitt byte. Den använder sig av ultraljud som är ljud med en frekvens som ligger över gränsen för vår hörselförmåga.

Fladdermusen skickar ut ljudvågor som träffar på motstånd eller bytesdjur och som därefter kastas tillbaka som ett eko. Ekot uppfattas av fladdermusens öron. Med hjälp av ekot kan fladdermusen bestämma riktningen till motståndet och dess placering i rummet. Det kallas ekoorientering eller ultraljud.

Det händer att man kan höra lite av dvärgfladdermusens orienteringsljud; men bara de ljud som har en tillräckligt låg frekvens. De låter som ett svagt kvitter. Man kan också höra pipande eller kvittrande sociala ljud från yngelkolonier.

Genom att lyssna på lätet upptäckte man år 2000 att dvärgfladdermusen i själva verket bestod av två olika arter. Man observerade det för första gången på södra Öland bland de fladdermöss som flyttade. Den ena fick behålla namnet dvärgfladdermus medan den andra fick namnet Pipistrell.

De två arterna kan ses i samma områden och utan att man stöter på former mitt emellan. Det tyder på att det är tal om två olika arter.

Klicka på ljudklippet och lyssna på hur det låter när man hör dvärgfladdermusens läte med hjälp av en fladdermusdetektor.

Fladdermusen finner sin väg med hjälp av ljud

Föder en till två ungar om året _

Fladdermöss kan bli gamla men föder få ungar.

Dvärgfladddermössen parar sig i augusti-september. Varje hane kan ha ett harem av honor. Det blir dock ingen ägglossning eller befruktning under hösten.

Ägglossningen och befruktningen, med sperman från höstens parning, sker först på våren när honorna vaknar ur dvalan. Under den närmaste tiden håller sig både honor och hanar inom samma område. Det är viktigt för dem att äta upp sig efter den långa vinterdvalan då de tagit av sina fettreserver.

I slutet av maj lämnar honorna området för att söka upp en yngelplats. Det kan finnas flera hundra honor i en enda koloni. Kolonierna finns i ihåliga träd, i gamla hackspettsbon eller i byggnader. Här bildar de yngelkolonier. Ungarna föds vid lite varierande tidpunkter beroende på breddgrad och väderlek, men i Syd- och Mellansverige brukar ungarna födas vid midsommartid. Oftast föder varje hona en unge.

Efter 3 veckor är ungarna flygfärdiga och honan flyger iväg för att para sig med en hane. Lite senare ansluter sig även honorna som fötts med årets kull för att bli parade.

Fotspår och exkrementer _

Fotspår från fladdermöss är sällsynta. Men djuren kan både gå, springa och hoppa på marken.

Det är sällsynt att man får se fotspår efter dvärgfladdermöss. Fladdermössens fotspår består alltid av ett märke eller en fläck från tummen medan avtrycket från bakfoten visar fem tår.

Exkrementerna liknar musens men de är porösare och innehåller kitinrester från insekter. Man kan ofta hitta dem i stora mängder vid yngelkolonier och sommartillhållet.